KBT – samtalsterapi

KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en psykoterapeutisk behandlingsmetod, med rötter i både kognitiv terapi och beteendeterapi. Omfattande forskning och klinisk verksamhet visar att KBT ger kraftig och bestående förbättring för en rad olika besvär, framför allt ångest och nedstämdhet. KBT är också en effektiv behandling för sömnbesvär, relationsproblem och stressymptom.

KBT är en aktiv behandlingsform som bygger på att vi tillsammans arbetar med att lösa dina problem, här och nu. Vi möter alla med respekt och tar varje situation för vad den är.

Vi erbjuder:

KBT-Samtalsterapi
Parterapi
Samtalsterapi för ungdomar
Rådgivning till föräldrar

Parterapi

När kommunikationen i en relation är svår eller nästan borta, kan det behövas någon som hjälper till att hitta ett sätt för att man som par ska börja prata med varandra igen.

I en relation finns besvikelser, svek och förväntningar som behöver lyftas fram i ljuset.

Vi ses för att tillsammans arbeta mot de mål som ni vill uppnå.

Ungdomar

Vi ses för ett första bedömningssamtal. Du beskriver dina problem och tillsammans arbetar vi mot de mål du vill uppnå.

Problemområden

Nedstämdhet
Ångest/oro
Rädslor/fobier
Sömnproblem
Skolfrånvaro
Låg motivation.

Rådgivning föräldrar

Som förälder är det vanligt att vi ställs inför oro och funderingar kring våra barn.

Ofta är förälderns tankar och handlingar på många sätt det bästa för barnet, men ibland vill du som förälder veta om du är på ”rätt spår”.

Hur hjälper jag bäst mitt barn när det oroar sig och hur bryter familjen negativa mönster?

Vanliga problemråden

Ängslighet/oro
Skolfrånvaro
Rädslor/fobier
Destruktivt beteende
Självdestruktivt beteende

Hur går det till?

Samarbete

Det som kännetecknar KBT är att patient och terapeut samarbetar aktivt för att lösa patientens problem. Patienten är expert på sina problem och hur de yttrar sig medan terapeuten är expert på att förmedla nya tankeperspektiv och beteendestrategier. Tillsammans för vi processen framåt.

Konkreta mål

I behandlingen läggs stor vikt vid att sätta upp konkreta mål, på både kort och lång sikt. Målen handlar om hur du skulle vilja att livet såg ut, om hur tillvaron skulle kunna te sig om du inte led av dina besvär lika mycket som i dagsläget.

Hemuppgifter

Behandlingen bygger på att du övar hemma mellan träffarna, via olika hemuppgifter. Hemuppgifterna kommer vi tillsammans överens om under behandlingens gång. Det kan handla om att träna konkret på olika situationer och registrera tankar, känslor och beteenden.

Det första mötet

Första gången vi ses har vi ett så kallat bedömningssamtal. Vi går igenom din livssituation och de problem du upplever. Samtalet ger mig möjlighet att avgöra om kognitiv beteendeterapi är något som kan hjälpa dig eller inte. Om jag inte tror att så är fallet hänvisar jag dig i så fall vidare till en husläkare, kurator eller kanske till familjerådgivningen. Samtalet ger även dig en möjlighet att avgöra om kognitiv beteendeterapi är något du vill prova eller inte.

Problemområden

Kognitiv beteendeterapi vänder sig främst till människor som lider av ångest- eller depressionstillstånd. Ångestsyndromen kan indelas i paniksyndrom, fobier (specifik fobi, agorafobi och social fobi), tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.

KBT är också en effektiv behandling för sömnbesvär, relationsproblem och stressymtom.

Paniksyndrom

Paniksyndrom kännetecknas av att man upplever panikångestattacker med till exempel hjärtklappning, svettningar, andnöd, yrsel, domningar eller stickningar. En rad andra kroppsliga symtom kan också förekomma under en attack. Utmärkande för paniksyndrom är att man är rädd för vad själva attacken skulle kunna innebära; till exempel att man ska dö, tappa kontrollen eller bli tokig.

Specifik fobi

Att lida av specifik fobi innebär att man har mycket stark rädsla knuten till en viss situation, ett visst djur eller ett visst föremål. Vanliga fobier handlar om rädsla för spindlar, ormar, höjder eller sprutor. Man kan också vara rädd för att uppleva vissa kroppsliga fenomen, som till exempel att kräkas.

Agorafobi

Agorafobi handlar om att vara rädd för att vistas i situationer eller på platser där det skulle vara svårt att fly eller få hjälp om man skulle få en panikattack. Om man har haft panikattacker på vissa platser eller under vissa aktiviteter leder det ofta till att man undviker dessa situationer, till exempel affärer, bussar, möten eller liknande.

Social fobi

Den som lider av social fobi är rädd för att bli granskad eller bortgjord inför andra människor. Ofta handlar rädslan om att bete sig pinsamt, exempelvis att man säger något och orden kommer ut fel, eller att det blir tyst i en social situation. Man kan också vara rädd för att visa tecken på ångest eller osäkerhet inför andra människor, kanske genom att darra på handen, svettas eller rodna.

Tvångssyndrom

Den som drabbats av tvångssyndrom lider av tvångstankar, tvångshandlingar eller bådadera. Tvångstankar är starka påträngande tankar som är kopplade till ångest och som upplevs som ”förbjudna”. Exempel på tankar är att man ”hädar” eller att man tänker att man kommer att skada nära anhöriga på något sätt. Tvångshandlingar är beteenden som man upprepar gång på gång, för att slippa stark ångest eller för att olika farliga saker inte ska inträffa. Man kan till exempel tvätta händerna upprepade gånger.

Generaliserat ångestsyndrom

Generaliserad ångest innebär att man oroar sig nästan ständigt, på ett kroniskt sätt. Oron handlar om olika livsomständigheter. Den kan till exempel röra den egna hälsan, arbetet, ekonomiska förhållanden eller anhörigas hälsa. Oron handlar däremot inte om att hamna i en viss ångestfylld situation som vid fobier, om att få en panikattack som vid paniksyndrom eller om att man skulle få en farlig smitta som vid vissa fall av tvångssyndrom.

Posttraumatiskt stressyndrom

Om man varit med om en mycket traumatisk händelse (våldtäkt, rån, en krigssituation eller en nära anhörigs plötsliga död) kan man få mycket starka ångestreaktioner kopplade till denna händelse. Man försöker då ofta undvika samtal, platser eller dylikt som påminner om det fruktansvärda som
hänt. Även om man lyckas undvika det mesta kring händelsen kan den dock göra sig påmind ändå, genom bland annat återkommande minnesbilder (så kallade ”flashbacks”) eller mardrömmar. Lider man av dessa symtom (stark ångest efter ett trauma, undvikande av saker som påminner om traumat, samt återupplevande av den traumatiska händelsen) har man troligen drabbats av posttraumatiskt stressyndrom.

Depression

Att vara deprimerad innebär att man drabbats av en omfattande nedstämdhet. Färre saker än tidigare känns roliga eller givande att göra. För vissa människor känns det som att inget kan ge någon glädje längre. Man blir trött, har svårt att få saker gjorda och upplever brist på energi. Många får problem med koncentrationen eller tankeförmågan. Det är också vanligt att man känner skuldkänslor, särskilt över att man inte deltar i sitt liv på samma sätt som tidigare.

Sömnproblem

Att ha en dålig natt då och då är någonting som är helt normalt och som förekommer i de allra flesta människors liv. Om man ofta har problem med sömnen och om besvären stör ens vardag kan man bli hjälpt av kognitiv beteendeterapi. De vanligaste sömnproblemen handlar om att ha svårt att somna in, att vakna på nätterna och ha svårt att somna om, eller att vakna för tidigt och ha svårt att somna in igen. Ofta upplever man en kombination av dessa tre typer.

Relationsproblem

Idag slutar 60 procent av alla äktenskap i Sverige i skilsmässa. En stor del av problemen i parrelationer handlar om svårigheter och olikheter i sättet man kommunicerar med varandra på. Många par fastnar i onda cirklar av anklaganden, klagomål och andra typer av negativ kommunikation. Relationsproblem kan också handla om att man har skilda uppfattningar om saker som båda uppfattar som väsentliga, bland annat ekonomi, barnuppfostran eller hur mycket egen tid man ska ha i en relation.

Stressrelaterade besvär

Exempel på vanliga stressymtom är hjärtklappning, yrsel, magbesvär, muskelspänningar eller spänningshuvudvärk. Många människor som upplever återkommande stressymtom beskriver många måsten i tillvaron och en känsla av att nästan alltid ha bråttom eller vara på väg till en ny uppgift eller aktivitet. Om stressymtom förekommer så ofta att man inte kan leva det liv man vill leva, kan man behöva kognitiv beteendeterapi för att komma tillrätta med besvären.